Sömnig

Hu, så trött jag blev idag. Känns som om dagen aldrig ska ta slut. Klockan är halv nio och snart gör jag kväll. Som vanligt. Det är något jag är duktig på. Lägga mig tidigt och sova som en sten tills klockan ringer morgonen efter. Sedan är det nya tag som gäller. Men jag får hoppas att efter morgondagens arbetspass väntar en riktig belöning om saker och ting bara vill falla på plats.
     Att önska det är ingen fara. Men att faktiskt säga att man önskar skapar en slags motreaktion som i sin tur hindrar önskningen från att inträffa. Så är det alltid. Om man säger att det är något speciellt man ska göra till helgen. Då kommer man upptäcka att när helgen väl kommer så blir man sittande hemma istället bara för att bilen inte fungerar och alla andra råkar vara upptagna. Händer allt som oftast med något man planerat och sedan sagt att man ska. Men om man däremot håller tyst så blir det som man tänkt. Så nu får vi se hur det går. Natti.