Lördag kväll

Jonatan ägnar sig åt någon uppgift på datorn och jag tittar på tv och ser en äppelpaj och följande dialog utspelar sig.
     Jag: åh vad gott det vore med äppelpaj, det måste jag göra till veckan!
     Jonatan: mm
     Jag: lite mer entusiastisk respons skulle jag nog vilja ha som åh vilken bra idé, det skulle vara        
            väldans gott
     Jonatan: vad säger du för nått?
     Jag: jo jag sa att det skulle vara gott med äppelpaj och att ditt svar skulle varit lite mer
            entusiastiskt som åh vilken bra idé, det skulle vara väldans gott men du slutade väl lyssna
            knappt innan jag började prata eller hur.
Jag vänder på huvudet och ser att Jonatan ser sådär skyldigt ut som han gör när jag gör ett antagande som stämmer. Ibland är man bara för upptagen för att hinna med verkligheten.