Nu har jag vaknat...

Jag är ingen alert människa. Nästan en månad sedan sist. Men faktum är att tiden går för fort. Jag hinner inte mer än komma hem från något jobb förrän det är en ny dag och jag ska jobba igen. Låter som jag somnar i mattallriken. Det gör jag inte, fast att det känns så ibland.
     Fast då finns det ju ni som jobbar dubbelt så mycket och ändå hinner med er själva och ett socialt liv. Någons ska ju alltid vara värst. Jag avundas er inte. Idag har jag tagit helt ledigt. Så jag har tittat på när mamma och pappa tapetserat om och umgåtts med mina bröder. Hela dagen hemma, i pjamasen. Nu bankar de i golvet/taket så jag ska se efter vad de vill.