Det är en envis bil jag har

Nu ska bilen lyftas (nämnas) här. Jag känner för att gnälla lite. Som om en läckande kylarslang inte vore det enda hyss min bil ägnar sig åt, nu glappar turbon än mer och ettan och backen i växeln kärvar och ibland går backen inte att lägga i fast man kan flytta växelspaken till läget. Det klickar helt enkelt inte!
     Så efter att ha haft bort kylarslangen och lyckats spilla ut en massa glykolvatten på backen (burken välte och jag har inte fler händer än två och jag är inte en apa som kan hålla i burken med fötterna heller), skarvat till slangbiten och satt den på plats igen och fått läckan att försvinna, då lägger turbon av som sagt och så pillar man lite på kablarna och vipps funkar den igen (magiska fingrar).
     På provturen för turbon då vill inte backen fungera och i flera dagar har det varit omöjligt och efter flera samtal med pappa sa han att jag skulle prova att trycka lite på grunkan som får växeln att flytta sig i sidled (jag kallar den gungan för den påminner mig om en, där den gungar fram och tillbaka i en hållare av något slag) och innan jag ens hinner trycka på den, då lyckas Jonatan lägga i backen... två gånger. Andra gången fick han inte lägga ur den, så nu kanske vi kan backa ur parkeringsfickan en gång iaf.
     Nu är jag rätt nöjd faktiskt. Har inte åtgärdat det nya problemet, bara sopat det under mattan och väntar tålmodigt på att pappsen ska laga det jag inte kan och förstår. Synd bara att det är 50 mil till pappa och smörjgropen.
     Men för att nu hålla humöret uppe så väntar vi på morgondagens överraskningar och hoppas det blir en fin dag med solsken och glatt humör hos barnen på sista VFU-dagen.