Medan snön yr utanför sitter man och önskar att allt vore annorlunda. Jag har ingenting emot snö. Det är snarare så att det borde komma ännu mer, hela tiden mer. Det passar min sinnesstäming.
Jag kom hem från Piteå i fredags och har sedan dess hunnit sluka tre böcker, hälsat på farbror och kusin, städat och dragit, ryckt, skjutit, lyft, tankat, åkt, bankat, plumsat i djupsnö och det kallade vi skoteråkning. Vi hade kul ändå. Har blåmärken överallt och träningsverk. Men är ändå glad.
Det är annat som förmörkar mitt sinne, håller det lokala oskmolnet som flyger över mitt huvud på plats. Det är mitt eget fel och jag är så fånig som inte bara kan strunta i det och ta vara på mig själv och göra något vettigt av mitt liv. Men jag har inga direkta planer alls och det är till ständig oro. Jag hoppas på att det ska gå över snart och att det ska kännas bra igen snart.
tisdag 9 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar